Få gånger i livet (förhoppningsvis) känner man äkta skräck. Detta var ett sådant tillfälle.
Everglades, Florida. En varm men regnig dag på semestern. Jag ville inte åka denna båten. Lillebror, jag och Lovisa skulle sitta i en bil en timme medan de andra åkte hade jag bestämt. Något slog slint i min gravida hjärna och jag ångrade mig i sista sekunden. Vi följde med i alla fall. När vi kört i tio sekunder ångrade jag mitt beslut SÅ mycket. Föraren gjorde en rivstart och körde fort fort för att sedan dra i "handbromsen" så saken vi åkte i snurrade runt så kraftigt att man fick ta spjärn med fötterna för att inte ramla ut. Vad har jag gjort? tänkte jag. inte nog med att jag själv skulle dö, utan jag drog med mig min 2-åriga dotter och min alvin i magen också. ångest och ren skräck. jag trodde jag skulle börja gråta. på riktigt. lillebror och jag höll varandra krampaktigt i handen.
vi överlevde och som ni kan se på bilden så somnade lovisa.:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar